Veckans debatt är utan tvekan den som svenska Hollywoodfrun Anna Anka ställt till med, först i TV3:s nya realityserie Svenska Hollywoodfruar och sedan med ett uppföljande debattinlägg på Newsmill. Ingen kan väl ha missat hur fru Anka klättrat upp på barrikaderna för att bekämpa jantelagen och propagera för en amerikansk hemmafrutillvaro anno 1950? Alltså hardcore-versionen där kvinnans enda livsmål är att hålla sig attraktiv för mannen som drar in cashen till henne och familjen.Sammanträffande nog tangerade vi på Augur samma ämne just den här veckan – fast från andra hållet – under seminariet om dagens svenska ”livspusslare”. Som Fredrik berättade under seminariet är de svenska livspusslarna en grupp som är starkt påverkade av helt motsatta ideal än fru Anka, nämligen de något mer samtida idealen om jämställdhet och det ”lyckliga moderna livet”. Så medan man sitter framför teven och tycker synd om Anna Anka som verkar allt annat än lycklig i sin 60 år gamla Hollywooddröm så är det kanske också läge att fundera på vilka ideal som kommit att ersätta hemmafrutillvaron och huruvida man verkligen är mindre av ett offer för idealen nu än då? Svaret är inte självklart. Det tycks som att det här platonska arvet som vi människor tycks vilja förvalta in i vilken epok som helst, genom att uppfinna ständigt nya idealbilder för tillvaron inte är så konstruktivt för det allmänna välbefinnandet, vare sig det handlar om att vara en tillfredsställelsemaskin för sin man (som i fru Ankas fall) eller om att under varje minut av vardagen åstadkomma absolut och kompromisslös jämställdhet (som i många av livspusslarnas fall). Som Fredriks blogginlägg här nedan är inne på är möjligen Facebook-gruppen ”Family Living – the true story” inne på något viktigt: acceptans, respekt och till och med beundran för skitig, okontrollerbar och pragmatisk vardag.